We found dry cave!

Today we reached a milestone in the expedition. The day started with the setup divers delivery of stage tanks in to the cave and later the push team made their way in to end of line but the divers where not prepared for what came next! The cave went upwards and suddenly the divers was in dry cave!

This is the story from Stefan Barth, one of the divers (in swedish)

Det är onsdag morgon i baslägret ute på fjället vid Dolinsjön. Vi har redan avverkat ett par intensiva och händelserika dagar, både 100m ny lina i Dolinsjögrottan och börjat utforskningen av en helt ny, aldrig tidigare dykt, grotta. Dagarna har varit en riktig prövning och tack vare ett riktigt handlingsfast gäng har i princip allt gått långt över förväntan. Jag och Markus hade kvar ca 20m lina att kartera längst in sedan måndagens dyk. Tanken var att kartera klart denna och att om vi hade möjlighet försöka utforska ännu lite mer av grottan. Det vi sett av slutet lovade oss att det fanns mer. Och det fanns det!

När vi är färdiga med karteringen av den tidigare lagda linan påbörjar vi ny utforskning då allt känns bra. Jag börjar rulla ut ny lina samtidigt som Markus fortsätter kartera efter hand. Vi har kommit överens om att lägga lite lina i taget för att inte lämna något okarterat kvar i grottan. När vi når platsen där jag lämnat linrullen efter att vi lagt ut lina ännu en gång så har vi dykt i 85 minuter. För att klara av så här pass lång dyktid har vi långt in i grottan bytt till fulla flaskor som lagts dit tidigare. Jag börjar fundera på att vi ska vända tillbaka då vi har 30-40 minuter att simma i rask takt för att komma ut ur grottan, men Markus visar upp karteringsskivan och påpekar att det bara är fem karteringspunkter till för oss förr att precis fylla upp vår andra karteringsskiva för dyket. Jag fattar vitsen och tar genast rullen för att börja lägga ut ny lina. Fem karteringspunkter, det var precis det som krävdes. Hade vi vänt om hade det kanske aldrig hänt.

När jag lägger ut det sista av den linan jag tänkt så ser jag en vattenspegel, underifrån. Jag fattar först inte att det verkligen är det jag ser, men efter en snabb blick på djupmätaren inser jag att det händer som jag aldrig trodde jag skulle vara med om. Vi har hittat en torr fortsättning av Dolinsjögrottan! Jag är så glad att jag inte kan fatta det. När jag sticker upp huvudet över vattenytan vrålar jag av glädje “JAAAAAAA”, och jag får ett svar tillbaka från grottan. Det är ett eko av mitt vrål som lovar att det finns mer torr grotta bakom kröken. Jag kryper upp 3-4 meter med all tung utrustning till en sten som ligger perfekt för att knyta fast linan i. Jag märker inte hur tungt det är. Allt adrenalin som rusar i kroppen bär upp utrustningen så att jag knappt märker det. När jag fått fast linan på ett säkert sätt skär jag loss rullen, beger mig tillbaka mot Markus och vrålar ut min glädje till honom under vattnet. Samtidigt visar jag upp linrullen för honom för att visa att det finns ett slut.

Innan vi tar oss an vårt långa hemsim karterar vi klart och tar mått på vattenspegeln. Det vi ser är en enorm renspolad tunnel som går uppåt böjer av åt vänster. Vi inser här att detta är stort. Det är ett nytt kapitel i svensk grottdykningshistoria.